curridutten

Då var vi tillbaka i Stockholm igen efter begravningen. Den var väldigt jobbig, med mycket människor som var väldigt ledsna. Jag tror inte att det var någon som klarade att hålla sitt öga torrt. Men Kjell-Åke hade ordnat begravningen jättefint, med betoning på det positiva och ljusa. Vi hade alla ljusa kläder, vi sjöng fina vår/sommar-psalmer och mindes Grethel med ljusa minnen. Efter begravningen var det fika i prästgården vid sidan om. Det var roligt att se att det var så många som kom. Kyrkan låg jättefint på en kulle med vatten på tre sidor runt sig. Det var vackert, lugnt och behagligt.

Efter begravningen släppte alla spänningar och Calle började skaka i hela kroppen. Jag bäddade in honom i tre täcken, men trots det frös han. När det väl stillat sig kom febern, och samma sjukdom som jag har. Så Calle däckade och sov ända till morgonen dagen därpå. Jag mådde också riktigt risigt, så jag kom och la mig ganska tidigt jag med.

På morgonen åkte vi tillbaka till Stockholm. Calle mådde bättre, men jag var riktigt hängig. Jag kände att det var jobbigt att umgås med människor, och att jag bara ville hem till min egen lägenhet och slappna av. Dessutom ville vi inte smitta några andra stackare.

Idag tänkte vi ta oss ut på en liten promenad för att få i oss lite frisk luft. Promenaden tänkte avslutas vid en liten fikastuga i skogen här intill. Mysigt :)